i speak heart

Yesterday is the past, 

tomorrow is the future, 

today is a gift. 

 

That's why it's called the present.

 

 

heading for the unexpected

Igår begav jag mig in till centrum med min mamma för att titta i lite butiker. Det hela slutade katastrofalt då vi inte kunde öppna bildörren. Det är tur att man har raska fötter och bor ett stenkast ifrån centrum. Dessutom hade vi inga kassar att bära på. Jag hade dock en liten baktanke med att ta min mor in till stan... ni vet när man inte kan bestämma sig så väger andras röster in i ens beslut... saken gällde dessa:

Frill dress - vintage indigo

Frill dress - classic chalk

Jag tror att status ligger på 1-1 just nu, så har någon åsikter om färgval feel free att berätta :).

 .....................................................................

Om en stund ska jag ta mig till vallokalen och rösta på en presidentkandidat. Tänk att Tarja suttit 12 år nu... jag har så smått förlikat mig med tanken att det är hon som ska skaka hand med folk på självständighetsbalen... nåja, nu blir det snart nån annan.  Heading for the unexpected...

eat real chocolate

Jag har den här koftan nedan + en i färgen chocolate. Den senare koftans produktbild verkar vara omöjlig att finna. Den vita koftan har dessutom en varg med valptänder tuggat hål på för två år sedan. Tänk ändå vad tiden går fort...

 

+

 

=

 

På tal om rubriken... jag sitter och lägger kortspel med Mollys kortlek och råkade hitta lite choklad som blivit kvar från julen. Klöver 2 fick alltså bli rubrik idag.

strong when strong when weak

Det har varit tyst här en längre tid. Varje gång jag skriver det så beslutar jag mej sakteligen för att a) ta tag i bloggen b) strunta i bloggen. Ibland kryper det dock på mej det där med skrivandet. Det är ju inte så att jag tror att lilla jag har något intressant att tillföra bloggvärlden och cyberspace, men för min egen skull kunde jag väl skriva lite mer. Jag dokumenterar ingenting längre... 4,5 års studier och praktikjobb på ÅA gjorde mej tydligen allergisk mot skrivande. (Om mina lektorer i molitt skulle läsa det här så skulle de nog skicka mej telepatiska förmaningar). Men jag lovar - det är inte ni, det är jag.

En gång drömde jag om att skriva en bok, men den boken kommer aldrig att bli till. Böcker skriver nämligen inte sig själva, hur sorgligt det än låter. Jag kunde ju alltså försöka börja med en blogg och med det menar jag att försöka på riktigt. Jag har dessutom en ärvd systemkamera nu som eventuellt kunde få mej att sätta upp bilder på bloggen till och med. Men det kräver förstås en hel del ansträngning från min sida så jag lovar ingenting.

Och jag ska absolut frångå att skriva om Odd Molly... jag har funderat på att sälja allt i garderoben (men jag är så otroligt sentimental så jag tror inte det går). 

..........................

Jag tror vi glömmer den där sista meningen i inlägget för jag tror jag tillfälligt ljög där.